Den rebelliska Hilma Af Klint

Konst är mycket mer än pensel och duk, mer än bara fotografier och tavlor. Att vara konstnär, och konstnärlig, är en livsstil. Man ska som konstnär ha förmågan att se saker ur ett annat perspektiv – och våga omfamna det nya perspektivet. Det handlar om att våga göra nya saker, att vara rebellisk. Det kan handla om att vara det i sin klädstil (att inte bry sig om man har röda byxer fast det är “ute”), din inredning (på http://rebelwalls.se/ finns mängder av tips och konstnärliga idéer för till exempel din inredning) eller i det en målar.

Andar talade genom henne

En kvinna som lyckats nå det rebelliska, är Hilma Af Klints. Och just nu visas hennes hyllade och abstrakta konst på moderna museet. Utställningen innehåller Hilmas viktigaste verk, tillsammans med målningar och dylik som aldrig tidigare har visats – och ger en fördjupad blid av hennes konstnärskap. Hon är en av de största konstnärerna Sverige någonsin haft, och trots att det är snart 70 år sedan hon dog – fortsätter hon att leverera. Det är just det konst handlar om; att bryta reglerna och få folk att häpna. Hilmas konst handlar om medvetandet av en andlig demission, vilket i hennes tidsålder var förknippat med psykisk sjukdom. När hon målade, ansåg hon andar talade genom henne, och de enastående verken kombineras med dekorativa former och symboler. Hilma af Klind efterlämnade över 1000 målningar och skisser, och trots att hon – då hon fortfarande levde, ställde ut sin konst – vägrade hon visa sitt abstrakta måleri. Det var i sitt testamente som skrev att de barnbrytande verken inte skulle få visas förrän tjugo år efter hennes död. Först då, trodde hon, att människor skulle vara redo för att förstå deras betydelse. Tyvärr har detta lett till konflikter, vilket har tagit uppmärksamhet från själva konstnärskapet. I konflikten står två sidor: konstnärens släktingar, mot tre styrelsemedlemmar med bakgrund i den antroposofiska rörelsen vilken Hilma själv var aktiv i. Johan af Klint, som tidigare varit ordförande för stiftelsen (hans far ärvde hela samlingen av sin faster: Hilma af Klint), bildade stiftelsen för att säkerställa att hennes önskan gick i uppfyllelse. Johan anser att de tre antroposoferna i stiftelsens styrelse har andra planer. Till exempel att sälja utvalda verk för att skapa ett museum i Ytterjärna.

– De tre ledamöterna vill genomföra en gigantisk kapitalöverföring till antroposoferna. Det handlar om hundratals miljoner. De vill göra stiftelsen till en lagerhållnings-stiftelse och driva verksamheten i andra separata stiftelser. De har redan lyckats slänga ut tre personer ur af Klint-släkten ur styrelsen, säger Johan af Klint i en artikel i DN.

Självklart är det tragiskt när detta händer. Istället bör en bara fokusera på det vackra i konsten – och vilka känslor den skapar. Oavsett om det gäller mode, inredning eller målande. Det är lite som Rebel Walls säger: ”Att vara rebell är inget självändamål utan snarare ett måste. När man önskar sig det som inte ännu existerar får man skapa det själv”.